Direktlänk till inlägg 10 november 2015
Jag är extremt dålig på att ta åt mig av komplimanger. Jag kan bli glad av att få höra det men det är sällan jag tar åt mig av det för jag hittar alltid något fel som gör att jag bara viftar bort innehållet i komplimangen. Häromdagen var det en kollega som sa ”hej unga vackra kvinna” till mig när jag kom in på mötet och även om det gav mig ett leende på läpparna där och då är det inte något som direkt fastnar. Eller på något sätt gör det men det är inte så att det får mig att leva på det sen i flera dagar.
En av de finaste komplimangerna jag har fått var efter att jag hade sjungit en gång och den löd något i stil med ”kan du verkligen allt; du kan sjunga, du är på väg att bli jurist, du är pysslig och du kan prata (som i hålla tal)?”. Det är inte så att jag håller med om sakerna men det var ändå trevligt att höra. Två av de konstigaste komplimanger jag fått är att jag hade söta händer och att jag hade väldigt skimrande hår på armarna hehe.
Jag är väldigt duktig på att hitta fel hos mig själv och mycket av detta grundar sig i saker jag gick igenom som liten men det är något jag jobbar på konstant. Det tar väldigt mycket energi att gå och må dåligt över hur man ser ut eller vad det nu kan vara och den energin kan man lägga på mycket bättre saker. Även om jag kan gå i god för att det är extremt svårt så borde vi verkligen bli mer nöjda med oss själva och acceptera den man är. Vissa saker kan man ändra på men man måste fråga sig varför man ändrar på det, är det för att man själv vill eller för att andra vill? Ett råd som jag riktar till andra lika mycket som till mig själv, försök vara nöjd och tillfreds med den du är!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|