Tidigare ikväll tvättade jag några saker för hand, bland annat två sjalar jag köpte i Kenya, och så fort jag lade ner en sak blev vattnet brunt, så smutsigt var det där nere. Jag köpte visserligen de här sjalarna på en marknad inne i stan så då blir det smutsigare men överlag var det väldigt dammigt av sand då det var torrt så det rök från vägarna. Alla vägarna var inte belagda med asfalt utan det var mest inne i stan de var det så allt blev väldigt smutsigt.

Det var lite kul att upptäcka hur snabbt tvättmedlet löstes upp också, nere i Kenya tvättade jag i kallt vatten så tvättmedlet löstes inte riktigt upp så inget blev riktigt rent och jag kände mig nog aldrig riktigt ren under mina två månader där nere men det gjorde ingenting! Det var något som inte hade så stor betydelse när man jämförde med andra saker där nere... Tar man barnen till exempel så visst de får nytvättade kläder varje dag men de är inte heller riktigt rena då vi tvättade kläderna i kallt vatten, visserligen med "tvättmedel", vi skrubbade bara lite och sedan var det bara att hänga ut de på linan. Det var ju så också att vi bytte bara blöja 4 gånger per dygn och det var tygblöjor vi använde så stora delar av dagen gick barnen runt blöta av sin egen urin då det gick igenom blöjan. Detta vande man sig vid och efter bara en kort tid var det inget konstigt att ta upp ett barn och krama om honom/henne eller låta någon sitta i ens knä fast att man såg att de var helt blöta. Det kan låta äckligt men det är verkligheten där nere och man vänjer sig ganska snabbt... Dessutom är det svårt att motstå när ett underbart litet barn söker närhet hos dig :) Ord som helt, rent och användbart fick en helt annan betydelse när man var där nere och större delen av dagen var man insmord i banan, ris, mjölkersättning, välling och sand men det fanns en charm i det med ;)

 
Här ser man lite hur sanden blev som rök när bilarna körde på vägen utanför mitt hus



  Och här ser man lille Benjamin med sina blöta byxor...

Jag älskar väskor och har kanske lite fler än normalt (gillar egentligen inte det uttrycket för vem avgör vad som är normalt och inte, alla har sitt eget sätt att vara på) men nyligen fick jag en väska som jag har velat ha ett par år nu, nämligen en lagboksväska som vi fick nu när vi började juristprogrammet. Jag har inte alltid velat läsa juridik utan det var bara ett par år sedan som jag började tänka i de banorna så nu är jag väldigt glad att jag har kommit in. Jag känner att fler och fler saker i mitt liv börjar falla på plats och mitt liv är i princip precis så som jag vill. Det är en väldigt härlig känsla att ha men för min del innebär det också en del stress. Att mitt liv är som jag vill innebär att jag har mycket att göra, många saker att engagera mig i, en massa människor att träffa och en utmanande utbildning. När man inte hinner med allt som man vill är det lätt att känna sig otillräcklig och tråkig men man måste också inse att man inte är mer än en människa och att man måste säga nej ibland, hur svårt det än må vara och hoppas att människorna runt omkring en förstår och inte tar illa upp… Detta har jag stora problem med och vill gärna vara på flera ställen samtidigt och hjälpa alla men det är ju lite svårt att göra det… Planering är ibland a och o så nu ska jag fortsätta med dagens lista och städa lite innan jag sätter mig för att plugga.

Hoppas ni har en bra dag, kram!    

Den här väskan fick jag när jag började juristprogrammet på Juridicum i Lund förra veckan och den kommer vara min trogna följeslagare under de kommande 4,5 åren då man behöver ha med sig lagboken i princip varje dag :)