Då var vi igång med en ny vecka! Jag har jobbat idag och det har gått bra. Tror dock att mina kollegor är trötta på mitt hostande. Tur jag har ett eget kontor med en dörr att stänga om mig. Efter jobb hade jag en träff med sjukgymnasten och sedan har jag bara varit hemma. Sov dåligt i natt så ska snart hoppa i säng. Hoppas ni haft en bra start på veckan, kram!

Häromdagen när jag inte kunde sova började tankarna snurra och jag fick en mindre personlig kris. Frågor som ”vad gör jag med mitt liv?” ”vad vill jag med mitt liv?” ”är jag på rätt ställe?” ”vill jag vara här?” osv började snurra.  Vet inte riktigt var detta kom ifrån. Det är klart att det finns delar i mitt liv som jag inte trivs med och som jag önskar vore annorlunda men på det stora hela trivs jag med min tillvaro. Jag har ett jobb jag trivs med, jag bor i min drömstad, har fantastiska vänner och har uppnått mina två absolut högsta drömmar. Jag och en kollega pratade om detta och det visade sig att det var flera som kände likadant så vi kom fram till att det handlade om en kollektiv kris. Kan ha med det nya året att göra eller bara en slump men ändå skönt att veta att man inte är ensam i det.

På det stora hela trivs jag med mitt liv. Att flytta till Stockholm blev en omställning men jag är så glad att jag gjorde det. Jag trivs väldigt bra här och ser fram emot tills mitt liv är mer ”i ordning”. Håller på att få ordning på mitt liv utöver jobbet. Känner att det hade varit kul att lära känna lite fler människor som har samma intressen som jag har. Jag behöver komma ut och inte sitta hemma varje kväll efter jobb för jag mår inte bra av det. När man pluggade hade man alltid något att göra men när man jobbar och går från jobbet är man klar för dagen. Efter många år av konstant stress är detta väldigt skönt men i längden blir det också tråkigt. Vissa kvällar säger jag inte ett ord från det att jag går från jobbet tills dess att jag är tillbaka där dagen efter. Även om jag och min fd sambo inte pratade varje dag under våra fem år så pratade vi många av kvällarna. Att vänja sig vid att inte ha en person att prata med tar sin tid. Såklart har jag andra att prata med, såsom familj och vänner, men det är inte riktigt samma sak. Man måste vänja sig vid tanken att en person man spenderat fem år med en dag inte tycker att man är tillräcklig och därför inte vill dela sitt liv med en. Mina planer för våren är inte bestämda men jag pendlar mellan att gå en kurs eller att sjunga. Vi får se hur det slutar. Man lever bara en gång och måste se till att få ut det mesta av livet!  

 
Resa är något jag skulle vilja hitta någon att göra tillsammans med, är så trött på att resa själv!