Jag satt och läste några av inläggen jag skrev när jag var i Kenya och oj vad jag saknar det! Jag saknar värmen, människorna, Michelle men mest barnen. De kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och jag tänker på dem varje dag! Även om jag kommer träffa andra barn nästa gång jag åker(ja jag ska åka igen) så kommer barnen jag träffade nu när jag var där alltid vara de barnen som gjorde min första resa så speciell. Jag längtar till Michelle kommer hem så jag får höra om de äventyr som hon har varit med om sedan jag åkte därifrån och så vill jag prata om det vi var med om tillsammans under de dryga två veckor som vi spenderade tillsammans där nere. Hon vet exakt vad jag har varit med om och vad jag gick igenom och går igenom nu när jag är hemma. Det är svårt för människor som inte har varit där att förstå hur det verkligen var och jag förstå om människor här hemma kan bli trötta på att jag ofta drar paralleller till Kenya och att alla kanske inte är så intresserade av vad jag gjorde där nere(även om väldigt många är det och frågar och det tycker jag är så kul för då kan jag prata en massa om det!) så är det en upplevelse som har satt djupa spår i mig och som jag kommer att bära med mig resten av livet <3

Men nu ska jag sluta sitta här och tänka på det, annars börjar jag snart gråta, bäst att gå tillbaka till pluggandet.

Ha det fint <3

    Bilder på tre av barnen :)   

Det är en envis förkylning och feber jag har... Har nog inte så mycket feber längre utan bara lite förhöjd temp (kan bara gissa för mina syskon gör alltid av med tempen...) så har tänkt att ta en dusch med förhoppningen om att känna mig lite piggare och fräschare efter. Ska sätta mig och plugga efter det tänkte jag, har en hel del anteckningar som ska skrivas in på datorn så jag har att hitta på, heeela dagen.

Hoppas ni får en bra lördag <3