Idag kände jag att det var tur att jag bor i en by där det inte är så mycket folk ute på kvällarna då jag tog en powerwalk blandat med joggingtur innan men grät stora delar av den. Detta är inte så farligt som det låter utan det var mest verkligheten som kom ifatt mig men hade jag mött en massa folk hade de nog tyckt att jag var lite märklig... Jag läste lite på en blogg innan, närmare bestämt Michelles som var den andra svenska tjejen som kom till barnhemmet när jag hade två veckor kvar. Hon är fortfarande där nere så jag får lite uppdateringar och så så det är väldigt skönt men idag när jag läste var det som om bägaren rann över. Det var som om det på något sätt kom ifatt mig idag att det är över tre veckor sedan jag åkte därifrån och jag saknar dem där nere så himla mycket! Fram tills idag har jag haft så himla mycket att göra och idag var den första dagen sen jag kom hem som jag inte hade något mer än skola inplanerat så då blir det så att tankarna snurrar och minnen kommer... Jag har dock slutat gråta nu och ska fokusera på mina böcker och texter jag ska läsa inför morgondagens föreläsningar. Hoppas ni har haft en bra dag med lite mindre tårar ;) ha det fint <3